Denna oviktiga, glättiga, i-landiga, fåfänga och självupptagna åkomma. Såg ett program på TV 3 om "Svenskars Hemliga Liv", då bl a en Jane Timglas berättade, som många många andra, om sin önskan om ÄNNU större bröst. Sjävinsikten om att "det är ett bekräftelsebehov" fanns där, men varför söker man inte till sitt inre då? Varför söker man andras bekräftelse om man dessutom är väl medveten om sitt behov...
Så som många av oss andra.
Vi ska se bra ut, eller ha ett fint hem så att andra kan berömma vår goda smak. Vi mår bra av det. Drogen blir större och större. Mer bröst, med läppar, mer kläder, mer tingel tangel. Följer vi strömmen får vi beröm för god smak. Går vi mot strömmen, får vi uppmärksamhet. Vi missbrukar vår egen självrespekt och förlorar vår egen moral.
Gör det du mår bra av! Skaffa stora tuttar eller läppar som är verbalt obrukbara, det är inte mitt problem. Jag lägger inte heller någon värdering i det. Alla är vi fina människor med härliga åsikter, oavsett överläpp eller ej. Jag tycker bara det är så sorgligt. Så ledsamt. Så uppenbart.
Själv är jag också stundvis missbrukare. Ju mer jag handlar desto större blir behovet. Men jag behöver inte bevisa att jag har god smak. Jag gör det för min egen del. Mitt hem består av byteshandel, ärvda och hemmagjorda saker. Jag får ändå beröm för min goda smak. Jag har fanimej inte råd att tävla med andras smak!! :-)) Jag är för 17 gubbar en studerande småbarnsmamma! ;-))
Jag har genomgått hela bekräftelse-fasen. Ingen rolig fas. I allafall inte när du förstår vad du håller på med. När du är i det är det ljuvligt med alla blickar, all beröm och all kärlek. Men baksmällan kommer.
Men så är det väl, man ser andras problem men inte sina egna. Dessutom vill vissa av oss utvecklas och lämna jordelivet med en bägare full av erfarenhet, självinsikt, omvärderingar och upplysningar. En bägare full av varmt härligt sken.
Inte en bägare med botox, restylane, silicon, stora bröst och overkliga läppar.... Vem fan minns dej då...?
C.
Så som många av oss andra.
Vi ska se bra ut, eller ha ett fint hem så att andra kan berömma vår goda smak. Vi mår bra av det. Drogen blir större och större. Mer bröst, med läppar, mer kläder, mer tingel tangel. Följer vi strömmen får vi beröm för god smak. Går vi mot strömmen, får vi uppmärksamhet. Vi missbrukar vår egen självrespekt och förlorar vår egen moral.
Gör det du mår bra av! Skaffa stora tuttar eller läppar som är verbalt obrukbara, det är inte mitt problem. Jag lägger inte heller någon värdering i det. Alla är vi fina människor med härliga åsikter, oavsett överläpp eller ej. Jag tycker bara det är så sorgligt. Så ledsamt. Så uppenbart.
Själv är jag också stundvis missbrukare. Ju mer jag handlar desto större blir behovet. Men jag behöver inte bevisa att jag har god smak. Jag gör det för min egen del. Mitt hem består av byteshandel, ärvda och hemmagjorda saker. Jag får ändå beröm för min goda smak. Jag har fanimej inte råd att tävla med andras smak!! :-)) Jag är för 17 gubbar en studerande småbarnsmamma! ;-))
Jag har genomgått hela bekräftelse-fasen. Ingen rolig fas. I allafall inte när du förstår vad du håller på med. När du är i det är det ljuvligt med alla blickar, all beröm och all kärlek. Men baksmällan kommer.
Men så är det väl, man ser andras problem men inte sina egna. Dessutom vill vissa av oss utvecklas och lämna jordelivet med en bägare full av erfarenhet, självinsikt, omvärderingar och upplysningar. En bägare full av varmt härligt sken.
Inte en bägare med botox, restylane, silicon, stora bröst och overkliga läppar.... Vem fan minns dej då...?
C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar