Vad ska man bli...

...när man blir stor?
Mitt i livet. Mitt i surret. Mitt i de villrådigas tornado. Är det detta som kallas 40-års kris? Eller är det detta som helt enkelt betyder att "det är dags att byta bana i livet, men att man vet inte till vad"?

Att arbeta som terapeut har känts som mitt kall under alla år. Jag är grymt duktigt på det jag gör. Jag blir uppskattad, bokad, beryktad och berömd. Men min kropp är trött. Min kropp orkar inte slita så hårt längre som det krävs för att dra in alla pengar som behövs.
Jag börjar studera på Malmö Högskola. Åh, så kul!! Helt rätt och det är vansinnig roligt! Uppåtspiralen snurrar på. Hemsida görs. Och vilken underbart hemsida dessutom. Blir fortfarande varm i kroppen varje gång jag ser den. Vacker som en tavla. Visitkort trycks upp och nyhetsbrev planeras. Nu ska det coachas!

Men det är helt tyst...

Samtalet kommer. Men det handlar inte om coaching. Det handlar om ett helt annat företag. En helt annan bransch. En helt annan värld. "Vill du ta över?" 

Alltså vänta nu lite här! Detta var inte alls min plan! Så här skulle det inte bli! Stoppa Pressarna, vad händer i mitt liv och varför får inte jag vara delaktig till dessa beslut?!? Vem dumpar detta öde på mej?!

Det är ett lockande erbjudande. Mycket lockande. Det är därför min förvirring är total.
MEN, jag skulle ta examen i Samtalsmetodik våren-12. Jobba för Manpower hösten-12 och sedan ta en kandidat våren-13. Sedan skulle jag få ett riktigt jobb. Ett sådant med anställningsbevis och lön den 25:e.
Så skulle det se ut.

Men vad händer nu då?
Vad ska jag bli nu då?

När vet jag att jag är stor och har blivit något? Vad är kriteriet för det?
Nu är jag bara en fattig student som är inne på fel spår.
Tåget går åt fel håll. Åt vilket håll? När kan jag hoppa på?

Jo, det vankas nog 40-års kris.
Konstigt att det bara kommer sådär av sig själv...

C.